förväntan

Det är fortfarande snö och jag möts dagligen av det där snöberget mitt utanför min dörr. men även här i Norrland finns det hopp för sommaren. Det händer till och med att det droppar från taket en stund så där mitt på dagen när solen ligger på.
 
Igår var vi väldigt sverigepatriotiska, kanske som en motreaktion på den stundade Boliviaresan. Vi pratade om årstider och hur lyckliga vi blir av dem. Vår, äntligen slut på det kalla mörka eländiga skit vi kallar vinter. Jag ser en tussilago och jag känner mig lycklig precis som alla vårar innan. Sen kommer sommar, den där dagen då det verkligen är sommar på riktigt. Sen blir det höst, tänk den där dagen då alla träd har bytt färg och allt är helt galet vackert. Sen när snön kommer och det kramar under fötterna.

 Jonatan tycker att vi har varit väldigt lediga nu sista tiden, jag säger att det är ett missförstånd. Vi har bara haft det lite mer flexibelt än tidigare veckor. Som även idag. Vi håller på med vår temafördjupning och därför så kan vi bestämma lite mer själva över upplägget. Annars är fexibilitet inte direkt något vi håller på med då vi måste rösta om allt och även om såna saker som att förlänga morgonmötet med 10 min. Så just nu njuter jag i stora drag. Sitter i köket, bloggar och äter frukost, festar till med fil istället för den ständiga havregrynsgröten.

Ja just ja, igår åt jag världens godaste mat, vi köpte ädelost och gjorde ostsås med ädelost, gärdde, champinjoner, spenat och vitlök. Varken veganer eller laktosintoleranta i närheten så vi passade på. Åhh jävlar. Godaste någonsin. Över budgeten var det också, shit kändes väldigt wild and crazy. Eller alltså vi köpte inte osten på den kollektiva budgeten. Jag kanske har sagt att vår mat inte får överstiga 26 kr om dagen? Därför består dieten av havregrynsgröt och linsgryta.



over and out.

90 säng och golvvärme

Det kliar i fingrarna. Så mycket känslor som liksom mest bara svämmar över. Hela känslospektrat slår slint. Jag är glad, arg, ledsen, tillfreds, jättelyckligt, panisk, kvävd, euforisk, pigg och trött inom en tidsrymd av några minuter. Jag tackar dock mina känslor för att göra mig levande.

Vem jag är och vem jag vill vara, kanske är man inte en superfantastisk människa helt av sig självt. Jag upplever det som en projekt. Jag skapar den jag vill vara. Jag lyckas oftast ganska bra. Jag förändras ständigt. Mina åsikter och mitt fokus skiftar ofta och det bidrar ibland till den beslutsångest som ofta så infinner sig. Jag lever multipla liv i mitt inre. Flera personer som önskar olika liv, lösningen är kanske att leva dem alla. Antingen ett och ett eller på bästa sätt plocka det bästa av allt. Just nu finns det plats för ett och ett fjärdedels liv, kanske. Ett här i Färnebo, och en liten del av mig har tid med annat. Fika på Waynes i Västerås, eller promenader vid havet i Okle. Jag ösnkar att det hade funnits utrymme för en annan fördelning men nu är det som det är. Det känns helt ok. Dem små stunderna blir så mycket större om de inte upplevs så ofta.


Jag har lärt mig spela en liten sak på gitarr. Det är roligt. Jag tycker om känslan, eller snarare ickekänslan som just nu finns i några av mina fingrar. Lärande är plågsamt. Speciellt när det känns som att strängarna ska skära sönder mina fingrar. Men visst, jag är envis. 

información

Jag har bloggat allt för lite sedan jag började på Färnebo. Tiden är knapp och aktiviteterna avlöser varandra. det är lördag och vi har skola även denna dag då vi varit ledig stora delar av veckan som varit.

Innan ledigheten var vi i Jokkmokk och lärde oss en massa okm samer för att kunna sätta sverige i ett sammanhang när det kommer till latihnamerika och förtrycket av deras ursprunngsfolk. Inte att förglömma att även Sverige har en liknande historia.

Biljetterna till Bolivia är bokade så mellan 8:e maj och 20:e juli befinner jag mig i Bolivia, bland annat i La Paz, Potosí och Cochabamba. Spanskastudier, byperiod och praktik på några olika organisationer är det som står på schemat.

Kollketivet går överlag bra, massa roliga människor och jag känner mig hemma. V'äldigt mycket rutiner, listor och planering men lärorikt.

Jag börjar fatta det här med spanska och börjar mer och mer tycka att det är jätteroligt! Att jag någonsin skulle tycka att spanska var roligt har varit en stor överaskning för mig.  Vi har haft fyra tjejer från Nicaragua här hos oss i tre veckor och stora delar av lektionerna har översatts till spanska och det har varit väldigt givande för miin språkutveckling.

Väldigt informativt inlägg idag känner jag. Ska skärpa mig med bloggandet. Överaskades av min statistik att det fortfarande trots långa perioder av ickebloggande finns det några som dagligen med stor spänning tittar in på bloggen. Men oftast för att mötas av måndasgamla inlägg. Bättring?