what friends are for...

Har haft en av de bättre dagarna på länge idag.

Cykel till fredrik för powerwalk och lyxfrukost, sen kommer Linda förbi och Fredrik åker till jobbet. Jag och Linda promenerar till Branthovda för att hämta min bil, sen mat från maxi och en sväng till systemet. Någon dag ska vi ta reda på om rosévin verkligen är gott.
 Jag köpte ett väldigt bra vin, frågan är dock om det är gott. Det är ekologiskt och franskt (hyfsat närproducerat iaf i jämförelse med argentina eller chile) och kostade 53 (!) kronor. Hem till Linda och äta mat, sen en sväng till stallet och plockade med lite grejer jag hade liggande.
 Så kanske jag har fixat jobb! 1,5 jobb på g idag. Bra där. Jag är arbetslös (maxi is history) och det tänker jag inte vara speciellt länge. Så det så!

Ja, det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver
och någonstans har man i alla fall kommit om man vet vad man behöver
å jag försöker hålla mig vid ytan allt jag kan
men topparna är högre och dalarna djupare sedan elden försvann, som du vet?


Jag har letat efter ro för min skakande hand, efter dig, efter dig, efter dig
du är resan som jag velat ska ta fart
du är gåtan som jag aldrig löste klart
du är början på något nytt och något underbart för mig, för mig, för mig

Nu faller mörkret över stan och du går runt och sparkar löv



...och du, you know, I miss you when you´re gone.








när du är vilsen i en vinternatt igen

nu är jag hemma och jag vet inte riktigt hur det känns, jag är en såndär bortskämd typ som aldrig är nöjd utan mest hela tiden längtar efter att vara någon annastans.
Men egentligen så är det ju ett faktum att om jag inte finner ro i mig själv kommer jag inte att hitta den någon annastans heller.

Resan har varit great iaf, fransmän är konstiga, och jag tycker inte att man kan ha en sjylt vid sig
 när man jobbar på en tågstation "I speak english" när man inte förstår we like to go to amsterdam. hmmf.
  Värst var på tåget när jag ville komma förbi och en fransman (självklart!) sa, någonting i stil med hallåå jag äter här (skär upp en snickers med en fickkniv(!?)) så jag fick gott vänta till han var klar så jag kunde gå förbi!

I Belfast gillar man att ha taggtråd runt allt, och i Skottland har de en uppenbar kärlek till får, och i Amsterdam röker man jointer tjocka som cigarrer...





adios amigos


Under your skin feels like home.

Would you freak out if I said i liked you?


Just a little insane...

Om en vecka ska jag på semester, fast jag har inte semester, jag är uppsagd. Jag är nöjd med mitt beslut, för jag vet att det kommer att ordna sig, eller hoppas iaf. Kanske är det mest spänningen jag vill åt. Kanske.
Det blir en tripp med brorsan genom västeuropa.

Det finns inga ord för hur mycket jag längtar efter att få komma bort. Jag ska inte leta efter mig själv, jag vill bara göra något annat, se något annat och åtminstone för en stund leva ett annat liv.
 
Jag hoppas sedan att inspirationen ska ta mig dit jag vill.