Nu är det snö men snart blir det sol.

Jag sitter i skolan. Det snöar mycket ute. Jag är glad. Helgen har varit bra.
Jag kan inte kräva något mer.

Dagens musiktips: starsailor - love is here 2001

I dag är det sådär jättefint väder. Jag är i skolan och det stör mig knappt att jag sitter och rättar min engelskauppsats som är så fyld av gramatiska fel att läraren lika gärna kunde ha häftat fast ett rött papper över hela uppsatsen. Visst, jag skulle kunna vara grinig och nedstämd men nej. Vad tjänar det till? Nej. Allt annat är alldeles för bra för att jag ska nedslås av en sådan pettitess. Linnea, min privata engelskalärare/vän hinner kanske hjälpa mig lite i morgon. Fint att ha en vän som är engelska/idrottslärare, hon kan svara på alla mina frågor om träning och engelsk gramatik. Perfa.

Annars då? Jo tack. Började dagen med att göra fem stycken matlådor. Så nu får jag äta laxgratäng i flera dagar.

Ibland är allt fantastisk
stundtals euforiskt
glädje och tillfredställelse
över saker
som egentligen är så små
men som tillsammans blir mycket


det är vinter igen
men det gör inget
elementen verkar fungera
och jag fryser inte längre



 

jag funderar på att använda min ugn som ett extra element.

Det har snöat och vintern är officiellt här. Precis som förra året förargar det mig att hösten varit för kort och jag inte hunnit gjort alla de där höstiga sakerna som jag planerat att göra. Jag har inte sparkat i tillräckligt många lövhögar och inte heller hånglat under ett träd med röda och gula löv.

Istället får jag drömma mig bort i alla de där fantastiska vinterdagarna med snöflingor i mitt hår, glöggkvällar och tända ljus.
 Aldrig någonsin blir saker som jag tänkt. Och jag älskar det. Mitt liv är lika föränderligt som färgen på träden. Jag älskar det. Visst kan otaliga föränderingar också ses som förvirring och brist på stabilitet men jag väljer att se det som levande val och ett sätt att undvika allt för mycket slentrian. 

Vad jag gör om tio år? Jag har inte en aning. Det glädjer mig.

Smärta föder den vackraste av konst. Vad finns då kvar i skapandet när allt det där som rev sönder min själ för länge sen, har lugnat sig?

... och vem behöver somriga åskväder när din beröring går som ett blixtnedslag genom hela mitt nervsystem.