i want you to want me


Ge mig styrka att förändra det jag kan förändra, ge mig mod att acceptera det jag inte kan förändra.
Det är någon slags standardfras på möten som t.ex aa och liknande. Där ber de till Gud, i min värld existerar ingen Gud. Kanske därför jag ibland saknar den styrka som jag ibland skulle behöva för att ta mig igenom vissa situationer.


Sen har jag också funderat en del på varför jag (och många andra) tillåter sig att tänka så mycket dåliga tankar om sig själv? Saker du aldrig skulle säga till din kompis, säger du mer än gärna till dig själv om och om igen.


Jag har dåligt samvete för att jag är en dålig människa, att jag inte uträttar tillräckligt, även om jag ger blod, står med i donationsregistret, har ett fadderbarn, arbetar idiellt på en fadderbarnsorganistation, sorterar mina sopor, inte äger någon bil och köper ekologisk mat så långt som min ekonomi klarar det. 
Jag kommer aldrig att kunna lösa världens konflikter så länge jag inte löser den som jag har med mig själv.

Ostabiliteten ger mig magsår
när du är hos mig känner jag mig trygg
i vågor
men också en återkommande känsla att behöva kräkas
varvas med dina försök att lugna mig
jag känner inte igen mig själv
jag är ung nog att inte känna alla mina sidor
inte visste jag att detta kunde framkalla en sådan sida av mig
en sida som jag inte visste / hade velat att jag hade

den finns där tyvärr
kanske är illamåendet bara en reaktion på min egen person




"I can be the moodiest baby and you never met anyone
Who is as negative as I am sometimes
[- - -]
You see everything you see every part
You see all my light and you - - - - my dark"


Min planerade framtid ser dock ljus ut, snart så. Snart så, jag klarar det. Den här gången är det på riktigt.
Jag hoppas.

Nytt moment:
Dagens egoboost.
(också månadens ord)
63.5 kg
bodycombat med jessica ikväll
en jäkel på att göra pastagratäng
åka till prag med världens bästa linda
leta efter en ny häst att rida nu lagom till våren
jag  är  bra på att rida
en jäkel på snacka om genus och jämställdhet
prenumerar på en politisk tidning
har två (eller kanske tre då om man räknar resten som en) rutor på magen
har långa ben
ska ta med flöjten till seb så jag kan spela lite (inte när han är där, men jag kan inte spela hemma, alldeles för lyhört, vill inte ha för mkt publik)
satt upp fästen till min gardinstång


Kommentarer
Postat av: Fredrik

Ajdå, men man ska inte ge sånna som mig uppmärksamhet. För jag är inte helt som alla andra i mitt huvud.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback