Du var som en virvelvind.

Jag har så tråkigt. Helt extremt tråkigt faktiskt. Borde dock plugga, gör det ju också i för sig. Tar paus nu. Har hemtenta till på onsdag. Vi får väl se hur det går. Har aldrig gjort en sådan tidigare. Men men.

Jag är nog ganska naiv av mig. Det börjar mer och mer visa sig att det är en dålig egenskap.
 Människor som jag har kallat mina vänner. Finns liksom inte längre. Det finns så många, för många som liksom bara gör sånt som faller de in helt utan att tänka på någon annan. Det gör mig besviken. 

   "Du betyder så mycket för mig, ohh jag är så glad att jag har dig and so on" hahahaa... jaa ellerhur! Du behövde bara precis som alla andra någon att beklaga dig för.
Jaa jag är faktiskt bitter! (för jag är fan snäll och förtjänar inte att råka ut för en massa dumma människor)
 Vissa minnen hade man önskat att det fanns någon kvar att dela de med. 

 Ska nog inte vara alltför bitter, för trots allt finns det några kvar :)
             Men de som stått mig närmast, det är de som numer är alltför långt borta, och det gör faktiskt ont.

och jaa.. det är faktiskt skönt att få ur sig lite grejer, och jag föredrar tangentbordet före pennan så därför blir det här.. på internet där alla kan läsa. Men det är nog inte speciellt många som läser här iaf. Så det är sak samma.
 Skulle kunna skriva en hel del mer som jag skulle vilja få ut, men det är för personligt så det får stanna inne. Tillsvidare.


Hälsade på i stallet i dag. Det blev rätt jobbigt faktiskt. Jag har ju varit där efteråt men ändå. Jag var typ nära på att börja gråta. Men jag gjorde det inte. Men det kändes som att det var på gång. hmm.
Jag saknar det som vi en gång hade.
-och jag saknar min häst. jaa jag gör det fortfarande. Hon var ju för fan den bästa. Ni hade förstått om ni sett henne :D
Men det var nog inte någon bra idé så här efteråt att vara med henne när hon dog. Men avlivar man en hund så vill man ha den i knäet. 500 kg är lite mkt att ha i knäet.
Många som inte håller på med hästar förstår inte att man brukar vara med. Jag ångrar att jag var det, men å andra sidan så hade jag kanske ångrat att jag inte var det om jag inte hade varit med. Nu vet jag att jag aldrig mer vill se vad jag såg då.
 Nej jag vill inte äta kött. För jag vet hur det ser ut när det sätter slaktpistolen mot pannan på djuret. Jag vet hur det låter. och jag har sett nervrykningarna. och jag har sett hur blodet forsar när det öppnar i bringan för att tömma på blod. Det sista var det nog inte meningen att jag skulle råka se.
 Vi ville ju bara komma tillbaka och klappa efter att hon slutat rycka.
-Ursäkta min osmaklighet.

Nej nu skiter jag i det här.

Hösten är otrolig. Blåste jättemycket idag.
Du vet när man blåser på en maskrosboll, och fröna flyger.
Det är så vinden gör med träden.
Så lätt liksom.
Jag gillar fan hösten. Har inte gjort det så mycket förut. Inte som jag gör nu.
Nu är det soffan som gäller.


Soo long suckers!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback